Göm menyn

En kortfattad introduktion till CDIO

Syfte

Vad är CDIO?

Varför ska man använda CDIO-ramverket?

Grunddokument

Hur använder man CDIO-ramverket?

FAQ (Frequently asked questions)

Referenser

Syfte

Syftet med denna sida är att ge en kort introduktion till CDIO i allmänhet och exempel på hur CDIO tillämpas inom utbildningarna vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Presentationen har inte ambitionen att vara heltäckande, och för att få en mera detaljerad beskrivning hänvisas till www.cdio.org och till de källor som återfinns i referenslistan i slutet av texten.

Tillbaka till toppen

Vad är CDIO?

Frågan kan besvaras på flera olika sätt, och tre möjliga svar är:

  • En akronym: Conceive-Design-Implement-Operate
  • Ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildning med utgångspunkt från denna akronym.
  • Ett internationellt nätverk, The CDIO Initiative, bestående av lärosäten som arbetar med sina utbildningar enligt detta ramverk .

Akronymen CDIO

Akronymen CDIO (Conceive-Design-Implement-Operate) är tänkt att representera hela livscykeln för en produkt, en process eller ett system, d v s från att man har identifierat ett behov eller fått en idé, utvecklar, implementerar (bygger), tar i bruk, använder och avvecklar produkten/processen/systemet.

CDIO-ramverket

CDIO-ramverket består av två huvuddelar:

  • En karakterisering ("definition") av rollen för en ingenjör.
  • Dokumenterade mål för utbildningen samt strukturerade arbetssätt och verktyg för att bedöma till vilken grad målen uppfylls och för att utveckla utbildningens till en högre grad av måluppfyllelse.

Definition av rollen för en ingenjör

CDIO-ramverkets utgångspunkt är definitionen, se [1], sid 12:

We believe that every graduating engineer should be able to:

Conceive-Design-Implement-Operate complex value-added engineering products, processes, and systems in a modern, team-based environment.

Under förutsättning att man anammar denna karaktärisering av rollen för en ingenjör blir den naturliga konsekvensen att utforma och utveckla utbildningarna med den angivna rollen som mål.

Måldokument

CDIO-ramverket baseras på måldokumenten

  • The CDIO Syllabus
  • The CDIO Standards

Dokumentens syfte är att vara utgångspunkter för att besvara (de tämligen tidlösa) frågorna:

  • Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor förväntas av de ingenjörer som utexamineras?
  • Hur utformas ett utbildningsprogram som leder fram till detta?

Dokumenten kommer att beskrivas mera detaljerat nedan.

Nätverket The CDIO Initiative

The CDIO Initiative var från början var ett samarbetsprojekt mellan MIT, Chalmers, LiU och KTH med stöd från Wallenbergstiftelsen. Det har med tiden utvecklats till ett internationellt nätverk med över hundra medverkande lärosäten från hela världen. Ytterligare information om organisation och aktiviteter inom nätverket fås via www.cdio.org och via avsnittet nedan.

Tillbaka till toppen

Varför ska man använda CDIO-ramverket?

Det finns flera olika skäl till varför CDIO-ramverket är en naturlig utgångspunkt när man jobbar med utveckling av utbildningar i allmännhet och ingenjörsutbildningar i synnerhet. Några av de tydligaste argumenten är:

  • Alla utbildningar behöver kontinuerligt arbete för att utveckla dess kvalitet och säkerställa att utbildningens mål uppfylls. CDIO-ramverket erbjuder ett systematiskt sammanhang för att göra detta.
  • CDIO kan karakteriseras som "strukturerat sunt förnuft", där de olika frågorna och aspekterna oftast är sådana som alltid varit aktuella när man jobbar med utbildningsprogram. Tämligen få frågor och verktyg inom ramverket kan sägas vara helt nya, utan huvudpoängen är att de sätts in i ett systematiskt sammanhang.
  • Alltsedan The CDIO Initiative startades och i takt med att allt fler lärosäten anslutit sig har det samlats mycket erfarenheter och goda exempel utgående från en gemensam referensram, vilket kan vara till hjälp i arbetet med de egna utbildningarna.

Tillbaka till toppen

Grunddokument

CDIO Syllabus

CDIO Syllabus (översätts oftast med CDIO:s målförteckning) anger förväntade kunskaper, förmågor och färdigheter hos en utexaminerad ingenjör. Den första versionen av CDIO Syllabus togs fram under de inledande åren av The CDIO Initiative. Dokumentet har utvecklats och utökats med tiden och sedan några år finns versionen CDIO Syllabus 2.0. Såväl ursprungsversionen som version 2.0 återfinns på www.cdio.org. I CDIO Syllabus struktureras de förväntade kunskaperna, förmågorna och färdigheterna i fyra avdelningar. Dessa är, enligt CDIO Syllabus 2.0:

  • Disciplinary knowledge and reasoning.
  • Personal and professional skills and attributes.
  • Interpersonal skills: Teamwork and communication.
  • Conceiving, designing, implementing and operating systems in the enterprise, societal and environmental context - The innovation process.

En förändring i version 2.0 jämfört med den ursprungliga versionen är att avdelning fyra har utökats med två nya underavdelningar med tonvikt på ledarskap och entreprenörskap. Dessa är avdelningarna 4.7: Leading engineering endeavors respektive 4.8: Engineering entrepreneurship.

Under de inledande åren av the CDIO Initiative gjordes en översättning av CDIO Syllabus 1.0 till svenska (i samarbete mellan LiU, Chalmers och KTH). En svensk översättning av CDIO Syllabus 2.0 t o m nivå x.y. finns som referens [10]. Utgående från de svenska översättningarna har det därefter inom Tekniska högskolan vid LiU gjorts anpassningar och utökningar till ett dokument som betecknas LiTH Syllabus. Den viktigaste förändringen är att skapa en femte avdelning, utöver de fyra som nämns ovan, anpassad till kandidat- och masterprogram inom matematik, naturvetenskap och andra områden. Olika tidigare generationer av detta dokumentet återfinns som referens [2] och [12].

Under 2018 har ytterligare en revision av LiTH Syllabus genomförts, där bl a avdelningar 1.4 och 1.5 har införts, för att få en ännu bättre överensstämmelse med formuleringarna i Högskoleförordningen. Vidare har avdelning 5 reviderats. Den nya versionen (3.0) har även beslutats av Tekniska högskolans styrelse. Dokumentet återfinns som referens [14].

CDIO Standards

CDIO Standards (översätts oftast med CDIO:s principer) innehåller tolv egenskaper som karaktäriserar ett utbildningsprogram som följer CDIO-ramverket. Även detta dokument har reviderats och utvecklats under åren och finns numera i versionerna CDIO Standards 1.0 respektive 2.0. Båda versionerna återfinns på www.cdio.org. Med ordval enligt version 2.0 utgörs de tolv principerna av:

  • Standard 1: Adoption of the principle that product, process, and system lifecycle development and deployment -- Conceiving, Designing, Implementing and Operating -- are the context for engineering education.
  • Standard 2: Specific, detailed learning outcomes for personal and interpersonal skills, and product, process, and system building skills, as well as disciplinary knowledge, consistent with program goals and validated by program stakeholders.
  • Standard 3: A curriculum designed with mutually supporting disciplinary courses, with an explicit plan to integrate personal and interpersonal skills, and product, process, and system building skills.
  • Standard 4: An introductory course that provides the framework for engineering practice in product, process, and system building, and introduces essential personal and interpersonal skills.
  • Standard 5: A curriculum that includes two or more design-implement experiences, including one at a basic level and one at an advanced level.
  • Standard 6: Engineering workspaces and laboratories that support and encourage hands-on learning of product, process, and system building, disciplinary knowledge, and social learning.
  • Standard 7: Integrated learning experiences that lead to the acquisition of disciplinary knowledge, as well as personal and interpersonal skills, and product, process, and system building skills.
  • Standard 8: Teaching and learning based on active experiential learning methods.
  • Standard 9: Actions that enhance faculty competence in personal and interpersonal skills, and product, process, and system building skills.
  • Standard 10: Actions that enhance faculty competence in providing integrated learning experiences, in using active experiential learning methods, and in assessing student learning.
  • Standard 11: Assessment of student learning in personal and interpersonal skills, and product, process, and system building skills, as well as in disciplinary knowledge.
  • Standard 12: A system that evaluates programs against these twelve standards, and provides feedback to students, faculty, and other stakeholders for the purposes of continuous improvement.

Förutom att karaktärisera ett utbildningsprogram som följer CDIO ramverket kan CDIO Standards vara ett stöd för utvecklingsarbetet kring ett utbildningsprogram samt ett verktyg för självvärdering.

Under de första åren av The CDIO Initiative översattes CDIO Standards 1.0 till svenska och gavs namnet CDIO:s principer, se [3]. Därefter har CDIO Standards uppdaterats och reviderats och den engelskspråkiga versionen av CDIO Standards 2.0 hittas via www.cdio.org . En kortfattad svensk översättning av version 2.0 togs fram under 2015, se [4], och den benämns CDIO Standards 2.0 på svenska.

Tillbaka till toppen

 

Hur använder man CDIO-ramverket?

Ett sätt att besvara frågan är att utgå från punkterna i CDIO Standards och ge exempel på hur man kan utveckla utbildningsprogram med utgående från dessa punkter. Genomgången blir inte heltäckande, d v s alla punkter i Standards behandlas inte lika omfattande. Presentationen utgår från de tillämpningar av CDIO-ramverket som gjorts inom Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. De rubriker och beskrivningar som används nedan är hämtade från den senaste svenska översättningen [4].

Standard 1 - Utbildningens syfte

Beskrivning

Programmets uttalade syfte är att utbilda studenterna till ingenjörer - som kan utveckla och driva produkter, processer och system.

Kommentar

Standard 1 uttrycker ett ställningstagande om vad som är utbildningens syfte och är nära förknippad med den karaktärisering (definition) av vad en ingenjör är/gör som återgavs ovan. För att CDIO-ramverket ska kunna tillämpas på ett framgångsrikt sätt är det angeläget att detta ställningstagande är känt och anammas på olika nivåer i verksamheten, från ledningsnivå och till enskilda lärare och studenter.

Standard 2 och 3 - Lärandemål för ingenjörsfärdigheter och ämneskunskaper samt Integrerad utbildning

Beskrivningar

Programmet har explicita lärandemål för såväl personliga, interpersonella och professionella färdigheter som för ämneskunskaper, och dessa lärandemål är formulerade i dialog med programmets intressenter.

Programmets kurser hänger ihop med varandra på ett tydligt sätt, och utvecklingen av färdigheter sker integrerat genom hela utbildningen, och enligt en tydlig plan.

Kommentarer

Sedan tillkomsten av The CDIO Initiative har ett antal verktyg och metoder tagits fram för att på ett systematiskt sätt kunna arbeta med program- och kursmål och hur man skapar och underhåller en programplan som ger möjlighet för studenterna att nå utbildningens mål. Nedan presenteras några av de verktyg som finns tillgängliga att använda:

  • Syllabus Survey
  • Kurs- och programmatriser (tidigare benämnda IUAE-matriser)
  • Svart-låda-övning

Syllabus Survey

Ett grundläggande krav på ett utbildningsprogram är att det till innehåll och genomförande ska möjliggöra att de studenter som utbildas uppfyller examensmålen för utbildningen. Utöver detta krav kan utformningen av ett utbildningsprogram påverkas av t ex programmets ämnesmässiga inriktning, val av lärandemetoder, etc. Ett sätt verktyg för att göra bedömningar av hur olika områden ska prioriteras inom ett utbildningsprogram är att göra en s k Syllabus Survey. Verktyget beskrivs i [1], och ett tidigt exempel på en sådan studie presenteras i [7]. Det första steget är att identifiera programmets intressenter, vilket t ex är lärare, studenter, alumner samt personer inom näringsliv eller offentlig verksamhet med någon form av chefs- eller ledarroll. Det andra steget är sedan att utgående från avdelningarna på nivå x.y i CDIO Syllabus gradera, sätta vikter på, hur angelägna dessa kunskaper och färdigheter är inom utbildningen. Den skala som diskuteras i [1] sträcker sig från nivå 1 - To have experienced or been exposed to till nivå 5 - To be able to lead and innovate in. Genom att utgå från en begränsad mängd vikter att dela ut ger detta en profil för programmets sammansättning.

Kurs- och programmatriser (tidigare benämnda IUAE-matriser)

Syftet med kurs- och programmatriser är att på ett systematiskt sätt beskriva hur kursinnehåll, kursmål, lärandeformer och examination i en viss kurs bidrar till att målen för den utbildning där kursen ingår uppfylls.

Matrisens ena dimension utgörs av förväntade kunskaper, färdigheter och förmågor, strukturerade enligt avdelningarna och underavdelningarna i LiTH Syllabus. Med den lokala utökning som gjorts för att inkludera bl a matematisk-naturvetenskapliga utbildningar har LiTH Syllabus, se [14], följande fem avdelningar.

1. Ämneskunskaper.

2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt.

3. Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera.

4. Planering, utveckling, realisering och drift och av tekniska produkter och system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav.

5. Planering, genomförande och presentation av forsknings- eller utvecklingsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav.

Den andra dimensionen hos matrisen har som uppgift att beskriva med vilka lärandemetoder de olika kunskaperna och färdigheterna behandlas, tränas och examineras i kursen. Detta görs med hjälp av begreppen Introducera (I), Undervisa (U), Använda (A) samt Examinera (E), vilka kan tolkas enligt följande:

I - Introducera: Kunskaperna/färdigheterna introduceras, utan att examineras.

U - Undervisa: Kunskaperna/färdigheterna ingår som lärandemål och examineras i kursen.

A - Använda: Kunskaperna/färdigheterna används i kursen och de förutsätts utgöra förkunskaper för kursen.

E - Examinera: Den examinationsform, uttryckt med hjälp av den examinationskod som anges i kursplanen, som används för att examinera de aktuella kunskaperna och färdigheterna. Matrisen innehåller även en femte kolumn där man kan ge förklarande kommentarer till hur matrisen fyllts i.

Det ska betonas att det inte finns något definitivt rätt eller fel beträffande hur en kursmatris fylls i, utan det handlar om den enskilde lärarens bedömning av den aktuella kursen. I avsnittet nedan finns exempel på hur man kan resonera när man fyller i en kursmatris.

Kursmatriser

En utgångspunkt när man fyller i en kursmatris är att fundera över kursen roll i den utbildning där kursen ingår. För samtliga program vid LiTH är programmens mål, formulerade i respektive utbildningsplan, strukturerade enligt rubrikerna i rubrikerna i LiTH Syllabus på nivå x.y. Kursinnehåll, lärandeformer och examination i den aktuella kursen ska därför rimligen kunna knytas till målen för utbildningen. För varje moment i en kurs ska man i princip kunna ställa frågan: Vilket/vilka mål för utbildningen syftar detta moment till? Med lärandemoment avses här exempelvis föreläsningar, lektioner och laborationer, men också projektarbete, seminarier, basgruppsarbete, studiebesök, inlämningsuppgifter, etc. Det kan också noteras att t ex en laboration kan syfta på olika mål beroende på laborationens innehåll och genomförande, t ex om den innefattar skriftlig redovisning eller inte.

Nedan finns ett exempel på en ifylld kursmatris för en kurs som ges inom både civilingenjörsprogram och naturvetenskaplig utbildning

 

bild 1

 

I viss utsträckning kan sekvensen I-U-A illustrera progressionen för kunskaper och färdigheter. En aspekt som är dock svårare att karaktärisera med hjälp av kursmatriser är komplexiteten hos ett visst område eller ett visst lärandemoment. Sekvensen Planera-Utveckla-Realisera-Använda (CDIO), d v s rubrikerna 4.3-4.6, kan exempelvis appliceras på produkter eller system av såväl högre som lägre komplexitet. En kort vägledning till hur man fyller i kursmatriser ges i [13].

Under vårterminen 2019 hölls en serie workshops kring kurs- och programmatrisernas roll i det kvalitetssystem som är under införande vid LiU samt bakgrund och instruktioner för hur man kan tänka och göra när man fyller i en kursmatris. Bilder från dessa workshops återfinns som referenserna [16] och [17].

Programmatriser

De kursmatriserna för de kurser som ingår i en utbildning kan sedan sammanföras till en programmatris. Ett exempel på en sådan ges nedan. Avsikten med exemplet är att, utan att gå in på detaljer, illustrera den principiella användingen av en programmatris. Matrisen omfattar dels de obligatoriska kurserna under de tre första årskurserna, kurser som gör att programmets krav på ekonomi- samt MTS-kurser uppfylls samt de obligatoriska kurserna från ett av programmets masterprofiler.

bild 2


Genom att studera kolumnerna i den programvisa IUAE-matrisen kan man t ex se i vilka avseenden det kan finnas svagheter i programmet.

Koppling mellan CDIO Syllabus och Högskoleförordningens examensmål

Även om CDIO Syllabus erbjuder ett logiskt sätt att strukturera mål för kunskaper, färdigheter och förmågor som passar bra för tekniska och naturveteskapliga utbildningar, skall dock de nationella examensmålen för respektive utbildning uppfyllas. Det är därför angeläget att säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan examensmålen och formuleringarna i CDIO Syllabus, och en sådan koppling görs i matrisen nedan. (Matrisen är ursprungligen framtagen av Johan Malmqvist, Chalmers, och därefter kompletterad och modifierad inom LGU vid LiTH.) Matrisen indikerar att samtliga examensmål uppfylls om samtliga rubriker i CDIO Syllabus täcks in. I exemplet nedan visas en sådan matris för civilingenjörsexamen, och i referens [15] återfinns motsvarande matris för högskoleingenjör, kandidat och master.

Motsvarande koppling kan göras mellan CDIO Syllabus och andra målformuleringar. I tabell 3.3 i [1] görs motsvarande koppling mellan CDIO Syllabus och de kriterier som används av ABET i USA för ackreditering av ingenjörsutbildningar.

Svart-låda-övning

I Standard 3 sägs "Programmets kurser hänger ihop med varandra på ett tydligt sätt, ...". Ett verktyg för att kartlägga kopplingarna mellan kurser i ett program är att göra en så kallad "svart-låda-övning", föreslagen av Kristina Edström, KTH. Metoden beskrivs kortfattat via bilderna i [8] samt i Box 4.2 på sidorna 106-107 i [1]. Metoden bygger på att man koncentrerar sig på hur gränssnittet mellan olika kurser ser ut, i form av kunskaper och färdigheter. "Indata" till en viss kurs är de kunskaper och färdigheter som studenterna förväntas ha med sig från tidigare kurser, d v s förkunskaper, och "utdata" är de kunskaper och färdigheter som de förväntas ha med sig efter kursen, d v s kursens lärandemål.

Standard 4 - Introduktion till ingenjörsarbete

Beskrivning

Programmet innehåller en introduktionskurs där studenterna får egna praktiska erfarenheter av ingenjörsarbete och utvecklar centrala färdigheter som samarbete och kommunikation

Kommentarer

Standard 4 i CDIO Standards betonar behovet av att inleda ingenjörsutbildningar med en kurs som ger en första bild av vad ingenjörsyrket innebär, vilket bland annat innebär en första erfarenhet av tekniskt utvecklingsarbete i projektform. En kurs av denna karaktär ingår i flera av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna vid Tekniska högskolan, och bland dessa kan nämnas:

  • Ingenjörsprojekt (TFYY51) för Teknisk fysik och elektroteknik, Teknisk fysik och elektroteknik - internationell samt Medicinsk teknik.
  • Ingenjören och CAD-verktyget(TMKT94) för Maskinteknik, Design och produktutveckling, Energi, miljö och management samt högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik.
  • Ingenjörsprojekt (TFYA46) för Teknisk biologi och Kemisk analysteknik.

Av naturliga skäl skiljer sig kurserna åt beträffande ämnesinnehåll och till viss del beträffande organisation, men bland de moment som återfinns i dessa kurser kan nämnas

  • Föreläsningar och övningar om gruppdynamik
  • Föreläsningar och övningar om skriftlig och muntlig framställning
  • Föreläsning om någon projektmodell, t ex LIPS . Se också [11].
  • Presentationer från alumner
  • Projektarbete
  • Projektkonferens och/eller tävling

där projektarbetet utgör huvuddelen av kursen.

Sedan starten av The CDIO Initiative har många kurser av detta slag skapats runt om i världen, och flera exempel kan hittas via fliken Knowledge Library på www.cdio.org

Standard 5 - Utvecklingsprojekt

Beskrivning

Programmet innehåller två eller flera utvecklingsprojekt med progression genom utbildningen, där studenterna får utveckla och driva produkter, processer och system.

Kommentarer

Kurser där man utvecklar och implementerar produkter och system är inte något unikt för CDIO-ramverket, och kurser och lärandemoment av detta slag fanns även innan The CDIO Initiative kom till. Dock spelar denna typ av kurser en central roll för att ett utbildningsprogram ska kunna sägas följa CDIO-ramverket. Detta återspeglas genom att Standard 5 anger att ett utbildningsprogram ska innehålla minst två kurser av detta slag. I detta avsnitt ges några exempel på sådana inslag inom utbildningsprogrammen vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Dels presenteras några exempel där utvecklingsprojekt (s k design-build experiences) är en central del av kandidatprojektkurser, och dels ges några exempel på s k capstone-kurser av design-build-karaktär som ges i de senare årskurserna på civilingenjörsutbildningarna.

Utvecklingsprojekt via kandidatprojektkurser

Sedan vårterminen 2014 ingår en kandidatprojektkurs i samtliga civilingenjörsprogram vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Det finns totalt 17 sådana kurser och de flesta av dem är till största delen av design-build-karaktär. Som exempel på dessa kurser kan nämnas:

  • Kandidatprojekt i programvaruutveckling TDDD77 för civilingenjörsprogrammet i Datateknik.
  • Kandidatprojekt i elektronik TSEA56 för civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik samt inriktningen Systemteknik på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi.

Utvecklingsprojekt via projektkurser i årskurs fyra och fem

På flera av civilingenjörsprogrammen vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet finns stora projektkurser under årskurserna fyra och fem. I flera fall genomförs kurserna i samverkan med företag. Kurserna nedan utgör endast några exempel på kurser av detta slag:

Standard 6 - Lärmiljöer för praktiskt lärande

Beskrivning

Programmet har tillgång till lärmiljöer som stödjer och uppmuntrar studenterna att arbeta praktiskt och kollaborativt för att lära sig ingenjörsarbete, stärka ämnesförståelse och utveckla färdigheter.

Kommentarer

Inom Tekniska högskolan vid Linköpings universitet finns många lärmiljöer för olika typer praktiskt lärande. Bland dessa kan nämnas Muxen och Laboteket vid Institutionen för systemteknik (ISY) i Hus B samt prototyplab vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI) i Hus A.

Standard 7 och 8 - Integrerat lärande samt Aktivt lärande

Beskrivningar

Programmet innehåller läraktiviteter där studenterna på ett integrerat sätt tillägnar sig ämneskunskaper samtidigt som de utvecklar färdigheter enligt programmets mål.

Programmets undervisning och lärande baseras på metoder för studentaktivt och erfarenhetsbaserat lärande.

Kommentarer

Kurserna inom utbildningsprogrammen vid Tekniska högskolan tillämpar många olika former av Integrerat och Aktivt lärande. Introduktionskurser enligt Standard 4 och kurser med utvecklingsprojekt enligt Standard 5 är några sådana exempel, men det finns ett flertal andra kurser och lärmoment av dessa slag, såsom laborationer, mindre projekt inom ramen för t ex programmeringskurser, fallstudier (case), inlämningsuppgifter och basgruppsarbete inom Problembaserat lärande, för att nämna några exempel.

Standard 9 och 10 - Utveckling av lärarkollegiets ingenjörskompetens samt Utveckling av lärarkollegiets pedagogiska kompetens

Beskrivningar

Lärosätet genomför åtgärder och aktiviteter som stärker lärarkollegiets kompetens avseende ingenjörsarbete och de ingenjörsfärdigheter som ingår i programmets mål.

Lärosätet genomför åtgärder och aktiviteter som stärker lärarnas kompetens med avseende på kursutveckling, och då särskilt metoder för aktivt lärande och bedömning av de kunskaper och färdigheter som ingår i programmets mål.

Kommentarer

På universitetsnivå finns LiU:s ledagogiska enhet Didacticum , som anordnar kurser, seminarier, m m samt erbjuder möjligheter att söka medel för pedagogiska utvceklingsprojekt.

Inom Tekniska högskolan finns på motsvarande sätt PUG (Pedagogisk utvecklingsgrupp) , som också erbjuder möjligheter att söka medel för pedagogiska utvecklingsprojekt.

Sedan 2015 har Tekniska högskolan varje år arrangerat en utbildningsdag för Tekniska högskolans lärare vid slutet av vårterminen. Detta arrangemang annonseras separat.

Standard 11 - Bedömning och examination

Beskrivning

Examinationen omfattar såväl de ämneskunskaper som de färdigheter som ingår i kursens lärandemål.

Kommentar

Inom Tekniska högskolans kurser tillämpas en mängd olika former för examination, beroende på kursens mål och genomförande. I kurser som innefattar utvecklingsprojekt (Se Standard 5) examineras ofta såväl resultatet av projektet som utvecklingsprocessen. I [9] presenteras hur en s k projektmodell kan användas för kontinuerlig examination under genomförandet av ett sådant utvecklingsprojekt.

Standard 12 - Programutvärdering

Beskrivning

Programmet utvärderas enligt ett system baserat på CDIO Standards, och resultaten redovisas för studenter, lärare och andra intressenter med syfte att kontinuerligt utveckla programmet.

Kommentar

Ett utbildningsprogram och dess kvalitet kan utvärderas på många olika sätt och via såväl extern granskning som självvärdering. Ett sätt är, att som formueringen i Standard 12 anger, göra en självvärdering baserad på de tolv punkterna i CDIO Standards. Som stöd för en självvärdering kan [5] användas. Ett annat sätt att utvärdera program är via s k alumnienkäter, och ett exempel på en sammanställning och analys av en omfattande alumnienkät inom Tekniska högskolan återfinns i [6].

Tillbaka till toppen

Organisation och aktiviteter inom CDIO-nätverket

Organisation

Organisationen för hur CDIO-nätverket leds och administreras beskrivs under www.cdio.org , och här ges endast en kort sammanfattning.

Nätverket leds av The CDIO Council, vilket består av 15 personer, innefattande nätverkets två Co-directors, ledarna för de olika regionerna (en per region) samt sex ledamöter vilka väljs (två per år och för en tid av tre år) i en procedur där varje lärosäte i nätverket har en röst. Sammansättningen av de olika regionerna samt ledarna för respektive region framgår under fliken About på sidan www.cdio.org . Nätverkets Co-directors väljs för två år i taget, och för närvarande innehas dessa rollen av Aldert Kamp, Delft University of Technology samt Helen Leong, Singapore Polytechnic. Nätverket, inklusive dess webb-plats, administreras från CDIO Office, vilket är placerat vid Chalmers.

Aktiviteter

Huvudaktiviteten för nätverket är den årliga konferensen, CDIO International Conference, vilken normalt hålls i juni varje år. En förteckning över kommande och tidigare konferenser återfinns under fliken Meetings på sidan www.cdio.org . Det kan nämnas att 2006 arrangerades 2nd CDIO International Conference vid Linköpings universitet. Konferensen omfattar såväl plenar- som parallella session, postersessioner, rundabord-diskussioner och workshops. Första inskick av bidrag till konferensen är oftast i november. Utöver den årliga konferensen arrangeras också ett möte för hela nätverket, och detta hålls oftast i november. Det arrangeras också möten på regionnivå och nationell nivå, och inom den europeiska regionen hålls det årliga mötet numera oftast i januari eller februari. Tid och plats för dessa möten, såväl tidigare som kommande, återfinns under fliken Meetings.

Tillbaka till toppen

 

FAQ (Frequently asked questions)

Fråga:

CDIO fungerar väl bara på ingenjörsutbildningar?

Svar:

Nej! Ramverket utvecklades för ingenjörsutbildningar, och det är främst lärosäten som ger ingenjörsutbildningar som är med i det internationella närverket, men det innebär inte att CDIO-ramverket är begränsat till denna typ av utbildningar. Det väsentliga är att man kan karakterisera (definiera) den yrkesroll ett program syftar till, för med en sådan karakterisering kan man sedan anpassa t ex CDIO Syllabus så att dokumentet passar även denna utbildning. Flera av punkterna i CDIO Standards, som t ex punkterna om studentaktivt lärande, lärarkompetens, formulering av lärandemål och examination, gäller för i princip alla utbildningar.

Fråga:

CDIO är väl inget nytt? Så har vi alltid arbetat.

Svar:

Bra, fortsätt så! Man kan knappast hävda att någon enskild aspekt inom CDIO-ramverket är genuint ny. De grundläggande frågorna om vilka kunskaper och färdigheter en utexaminerad bör ha för sin framtida yrkesroll, samt frågan om hur man utformar en utbildning för att den ska leda fram till detta har nog funnits med väldigt länge. CDIO-ramverket erbjuder dock en systematisk ansats till hur man kan arbeta med dessa frågor, och som stöd för detta finns dokumenten CDIO Syllabus och CDIO Standards.

Fråga:

Hur vet vi att CDIO-ramverket bidrar till utbildningskvaliteten?

Svar:

Det kan vi förstås inte veta med säkerhet, men en bra struktur, ett genomtänkt arbetssätt och en tydlig målbild ger goda förutsättningar. CDIO-ramverket är diskuterat i internationella sammanhang och konstruerat utifrån konsensus kring vad en bra ingenjörsutbildning ska innehålla och vilka förmågor som bör tränas. I nationella sammanhang har CDIO framhållits av UKÄ som ett bra verktyg för att planera och genomföra utbildningar.

Fråga:

Använder alla utbildningar vid Tekniska högskolan CDIO-ramverket?

Svar:

Ja! Det finns ingen strikt mekanism som avgör när ett program kan/får kallas ett "CDIO-program" eller ej. De tolv punkterna i CDIO Standards är dock ett sätt att lyfta fram de väsentliga komponenterna för ett sådant program, men sedan kan de som ansvarar för ett visst program välja var man lägger tonvikten. De finns dock ett antal aspekter som talar för att man kan säga att alla program vid Tekniska högskolan använder CDIO. Några exempel:

Programmålen i respektive utbildningsplan är formulerade utgående från avdelningarna i CDIO Syllabus. Likaså är den kursmatris som finns för varje kurs utformad med denna utgångspunkt.

Alla program innehåller stora inslag av studentaktivt lärande.

I alla program finns projektmoment och projektkurser. Kandidatprojekten på civilingenjörsprogrammen är ofta av design-build-karaktär, och flera av programmen har en introduktionskurs i början av utbildningen.

Tillbaka till toppen

 

Referenser

[1] Crawley E.F., Malmqvist J., Östlund S., Brodeur D.R., Edström K. Rethinking Engineering Education. The CDIO Approach.Springer. 2:a upplagan.

[2] LiTH Syllabus 1.0, 2007.

[3] CDIO:s principer, 2004.

[4] CDIO Standards 2.0 på svenska, 2015.

[5] Självvärdering baserad på CDIO Standards, 2010.

[6] Wiklund I., Lindblad E. och Gunnarsson S.Using an Alumni Survey as a Tool for Program Evaluation. 1st International CDIO conference, Kingston, Canada, 2005.

[7] Bankel J., Berggren K.-F., Crawley E.F., Wiklund I. och Östlund S. The CDIO Syllabus: A comparative study of expected student proficiency. European Journal of Engineering Education, 28(3), 2003.

[8] Edström K. Svart-låda-övning.

[9] Svensson T. och Gunnarsson S.Using a project model for assessment och CDIO skills. 1st International CDIO conference, Kingston, Canada, 2005.

[10] CDIO Syllabus 2.0 på svenska, 2016.

[11] Svensson T. och Krysander C., Projektmodellen LIPS. Studentlitteratur, 2011. ISBN 978-91-44-07525-9.

[12] LiTH Syllabus 2.0, 2016.

[13] Kort vägledning för att fylla i kursens IUAE-matris. 2016.

[14] LiTH Syllabus 3.0, 2018.

[15] Koppling mellan LiTH Syllabus 3.0 och Examensmål, 2018.

[16] Om LiU:s kvalitetssystem. Bilder från workshops om kursmatriser VT2019.

[17] Om LiTH Syllabus och kursmatriser. Bilder från workshops om kursmatriser VT2019.

Tillbaka till toppen

 


Sidansvarig: mattias.bjorkman@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-04-01