Modul 6: Kursassistenters erfarenheter 

...om betydelsen av att öka medvetenhet av genus och jämställdhetsfrågor vid interaktion med studenter, efter att ha genomgått genuskursen

Kursassistenter skriver i sina reflektionsuppgifter att det är viktigt att reflektera över hur genus och jämställdhetsfrågor har betydelse för lärande, kunskap och undervisning. Nedan finns ett antal exempel på vad de anser genuskursen har bidragit till. (Källa : Reflexionsuppgifter 2012-2019)

 

6.1 Kursassistenters erfarenheter efter att ha genomgått kursen

Kursen har bidragit till:

I. Att öka medvetenhet om betydelsen av genus och jämställdhet vid interaktion med studenter i små och stora grupper.

I rollen som kursassistent har vi/jag blivit mer medveten om betydelse av att:

• Kommunicera på korrekt sätt med studenterna
• Använda ett neutralt språkbruk
• Visa respekt, skoja inte på andras bekostnad
• Reflektera över om det finns obalans i gruppen
• Inkludera alla studenter under en lektion, laboration, grupparbete mm
• Vara medveten om betydelse av egna föreställningar samt om beteende av motarbeta

 

II. Förbättra interaktion mellan kursassistenter och studenter

I rollen som kursassistent har vi/jag blivit mer medveten om betydelse av att:

• Behandla alla lika och att vara professionell när studenter är vänner och kompisar
• Fördela talutrymme lika
• Ge formativa feedback till alla studenter
• Stimulera diskussion och utbyte av erfarenheter mellan olika studenter
• Öka professionalism genom att ha en tydlig beskrivning av rollen som kursassistent och/ eller mentor
• Öka medvetenhet om hur man kan förebygga missförstånd och ineffektiviteter vid interaktion med studenter
• Reflektera över betydelsen av att ha genusglasögon för att se ”osynliga problem”

 

III. Reflektera över betydelsen av genus och jämställdhetsfrågor inom tekniska områden

Kursassistenter redovisar i sina reflexionsuppgifter att det finns en stor medvetenhet om betydelsen av genus för dagens samhälle generellt. I vissa fall, när grupperna är homogena och/ eller enkönade, har genus och jämställdhetsfrågor uppfattas som en svår fråga att tillämpa.

I rollen som kursassistent anses dock vara viktigt oavsett vilka grupper man arbetar med, att reflektera över:

• Motivationen för studier kan öka om undervisningen och/eller de exempel som tas upp innehåller verklighetsnära anknytningar som hämtas från vardagslivet och från olika tillämpningar inom exempelvis industrin.
• Studenter känner sig inkluderade som de upplever att de får a) lika mycket tid att ställa frågor b) om kursassistenten svarar på frågorna under lektionen och c) om de får kommentarer som hjälper dem att förstå hur de ska tillämpa den kunskap de inhämtar från olika kurser

 

6.2 Råd och praktiska exempel från kursassistenter till kursassistenter

(Källa : Reflexionsuppgifter 2012-2019)

Som kursassistent är det viktig att ha ett professionellt förhållningssätt som tar hänsyn till genus och jämställdhetsfrågor.

En professionell kursassistent uppfattas vara en person som har en positiv inställning, är kunnig, engagerade, duktig på att förklara är stötande, snäll, personlig och hjälpsam. 

 

En kursassistent bör därför fokusera på att:

A: Skapa ett klassrumsklimat som är öppet och jämlikt, där alla kan känna sig trygga och ställa frågor.

Utsagor från reflexioner:

”Om studenterna inte känner sig trygga så lär de sig inte lika bra så jag försöker skapa en trygg laboration som är anpassad för alla.”

”Kursassistenterna har ibland en privat relation med sina studenter. De läser andra kurser tillsammans, de kan ha varit faddrar under nolle-p, de är vänner.  Rollerna ibland är inte förenliga med varandra. Var medveten om att du som kursassistent representerar arbetsgivaren när du träder in i din roll som kursassistent”.

”Ett lättsamt och öppet arbetsklimat under lektionerna har lett till att alla personer har ställt frågor och deltagit i diskussionerna som ägt rum.”

”Tänk på språkbruket. Ta inte enkönade exempel, ta inte för givet att något är manligt respektive kvinnligt (till exempel bilar och motorer)”.

"Dela inte grupper i kvinnor och män. Kom ihåg att …".

 

B: Visa respekt för alla individer och ha en professionell roll och förhållningsätt vid bemötande av studenter som gör att alla känna sig välkomna

Utsagor från reflexioner:

”Undvik att skoja på andras bekostnad”

”Avvisa alla försök att skoja på andras bekostnad”.

”Tänk på betydelse av stereotyper i olika utbildningsprogram. Undvik använda exempel som inte är inkluderande”

”Tänk på den jargong du använder dig av” ”Egna föreställningar och användning av ”grabbigt/tjejigt språk kan leda till missförstånd”.

”Tänk på att alla har olika kunskapsbakgrund och intressen”

”Tänk på hur tid att prata fördelas i en grupp ”

”Kom ihåg att en del individer är mer villiga att ställa frågor”

”Att ta plats behöver inte vara relaterat till genus. Det är dock viktigt att fördela talutrymme så att alla ska ha möjligheter att ställa frågor om de vill”.

 

Tänk på att varje labb och lektion är unik. Det finns inga universalmetoder för att uppnå ”maximal effektivitet i lärande”. Det sociokulturella status som råder i en grupp i klassrummet så gott som alltid är unik, miljön är unik och deltagarna ar också unika.

 

Kom ihåg att:

När du arbetar eller studerar på universitetet har du rätt till en rättvis och likvärdig behandling oberoende av eventuell funktionsnedsättning. Målet är att bedriva verksamheten i former som ger möjlighet för var och en att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar.

• Fråga examinatorn om det finns studenter som behöver stödåtgärder såsom pedagogiskt stöd. 

• Be studenterna kontakta examinator om de inte kan delta på kvällslaborationer och lektioner eller om de behöver dispens från att delta på viktiga moment.

Läs vidare om definitioner av funktionsnedsättningar här >>>

 

6.3 Vem får du stöd av? Ärendegång och kontaktpersoner

Assistentkollegor, föreläsare, examinator och studierektor är dina första kontaktpersoner i detta läge. De kan ha liknande erfarenheter och bistå med stöd och förslag på bra lösningar. Det finns även andra kontaktpersoner som kan bli aktuella.

När någon upplever sig kränkt är det viktigt att veta hur processen ska hanteras och till vilka anställda respektive studenter kan vända sig. Man kan välja informell eller formell ärendehantering. Huvudsyftet i båda fallen är att få det kränkande beteendet att upphöra.

Det kan vara fördelaktigt för samtliga parter att lösa problemet genom att direkt ta kontakt med personen, antingen själv eller tillsammans med någon annan. Behöver man stöd finns det ett antal olika kontaktpersoner att vända sig till.

För kursassistenter och mentorer:

• Studierektor
• Examinator
• Studentkåren  ( Obs. att Studentkårerna företräder enskilda studenter)
• Studenthälsan

 

Utgångspunkten vid LiU är att upplevda kränkningar ska hanteras så nära den berörda personen som möjligt. För studenter är studierektor eller motsvarande ansvarig för att hantera och ev. utreda förekomst av kränkande behandling. 

 

6.4 Några råd till dig som känner dig utsatt för kränkningar

• Säg ifrån. Om det är möjligt, konfrontera personen. Om det är svårt att säga ifrån muntligt, skriv ett brev eller visa på annat sätt att du ogillar personens beteende.
• Du har rätt att söka råd, stöd och information utan att uppge ditt namn. Du kan däremot inte vara anonym vid en eventuell utredning.
• Berätta för någon.
• Anteckna tid och plats, vad som hände, vad som sades och hur du reagerade. Detta kan utgöra viktig dokumentation i en eventuell utredning.
• Delta i den utrednings- och åtgärdsprocess som initieras av närmaste chef/studierektor och ta emot de stödinsatser som erbjuds dig.
• Läs mer om Ärendehantering hos LiU:s Lika Villkor.
• https://old.liu.se/insidan/HR-Personal/lika-villkor/rad-och-stod-om-du-upplever-krankningar?l=sv

 

Gå vidare till Modul 7 >>>