Definitioner

Vad menas med genus och jämställdhet och genusmedveten undervisning?

När vi talar om genus och genusmedvetenhet används en rad olika begrepp och underliggande teorier som är grundläggande för att förstå hur fältet genusvetenskap tänker att föreställningar om kön skapas. Genus, till att börja med, kan ses som en princip för social organisation och kulturell kategorisering. Detta skiljer begreppet från kön vilket grundas i den biologiska kroppen. Genus, eller socialt kön, är inte en av naturen uppkommen skillnad, utan är skapat av oss själva och på så sätt har det blivit en del av den sociala och kulturella miljön. Grundtanken är alltså att de egenskaper, karaktärsdrag, förmågor o. s. v som vi förknippar med antingen kvinnor eller män och i dagligt tal refererar till som uttryck för femininet eller maskulinitet, inte beror på det biologiska könet, utan är ett resultat av social påverkan. ( Hirdman 2004).

 

Ordet genus introducerades i Sverige av historikern Yvonne Hirdman. I en rapport till

Maktutredningen, kallad Genussystemet – Teoretiskafunderingar kring kvinnors sociala underordning (1988), skriver hon: “Jag föreslår att vi med genus sätter namn på den allt mer komplicerade kunskap vi har av ‘manligt’ och ‘kvinnligt’, vår allt större förståelse av hur manligt och kvinnligt ‘görs’.”

Det engelska ordet gender började användas för att skilja på biologiskt kön och könsidentitet i amerikansk psykologisk forskning under 1960-talet.

”Genus” används idag i många olika sammanhang. Det gör att ordet kan komma att betyda olika saker i olika sammanhang. Även genusvetare kan mena delvis olika saker när de använder begreppet. Ett sätt att börja reda ut dessa olika betydelser är att skilja på ”genus” och ”könstillhörighet”. Medan könstillhörighet står för den biologiska uppdelningen i två kategorier: kvinnor och män, står genus för de normer, föreställningar, uttryck och egenskaper som ett samhälle tillskriver dem. För att förstå skillnaden mellan genus och könstillhörighet används även begreppen ”maskulinitet” och ”femininitet”. Femininitet och maskulinitet skapas socialt och kulturellt på olika sätt i olika sammanhang, i olika kulturer och olika historiska tidsperioder. (https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/ Nationella sekretariatet för genusforskning)

 

Genusmedveten undervisning handlar således om att kunna se dessa strukturer och hur de i ditt fall återspeglas i en kurs, en laboration, en lektion, ett klassrum, eller kurslitteratur.

I din roll som kursassistent är det viktigt att reflektera över om det finns obalans i gruppen, t.ex. hur man fångar upp det studenterna säger och vilken betydelse mäns respektive kvinnors inlägg får i undervisningen.

Under stycket ”Att bära genusglasögon” finner du handfasta råd att tänka på inför olika typer av kursmoment och under” Beteenden att motarbeta” finns exempel på olika typer av förtryck och metoder som ovan används för att ta makt. Där beskrivs även hur dessa kan motarbetas och neutraliseras.

 

Jämställdhet och jämlikhet: Mer än könsfördelning

År 1979 antogs Sveriges första jämställdhetslag – Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att alla människor ska kunna forma sina liv som individer, utan att föreställningar om kön begränsar oss. Målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. Därför bedrivs arbetet för jämställdhet ofta med två olika fokus, där det ena hjälper oss att skapa en tydlig bild av olika situationer och förhållanden med hjälp av mätbara faktorer, medan det andra problematiserar och granskar vilka normer och värderingar som ligger bakom de redovisade siffrorna.

Varken kvinnor eller män utgör några enhetliga grupper. En människas möjligheter i livet påverkas också av vilken socioekonomisk grupp man tillhör, var i landet man bor, liksom av etnicitet, ålder, sexuell orientering, funktionsförmåga och annat som faller inom ramen för diskrimineringsgrunderna. I arbetet med jämställdhet är det därför viktigt att reflektera över hur alla dessa kategorier samverkar, motverkar och påverkar varandra. Först då är det möjligt att förstå hur olika orsaker till ojämlikhet och diskriminering kan skapa skilda förutsättningar för grupper eller individer. En förståelse som krävs för att utforma rätt insatser (jämställ.nu)

Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områ­den i samhället. (SCB På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, 2016) .

 

Fler definitioner och aktuella begrepp samt information om diskrimineringsgrunder enligt lagen hittar du i slutet av kursen på följande länkar:

 

Diskrimineringsombudsman

http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/

 

UKÄ

http://www.uka.se/download/18.10f4843b1621ed90d379212/1524209640429/JiM-plan-UK%C3%84-rev-mars-2018.pdf

http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2985/1487841893469/0322R.pdf

 

Genussekretariatet

https://www.genus.se/kunskap-om-genus/

https://www.genus.se/vartmaterial/sorterat-pa-typ/filmer/

 

HR LiU

https://liuonline.sharepoint.com/sites/intranet-lika-villkor (Intern)

https://liu.se/artikel/lika-villkor (Extern)