Forskning

Linköpings universitet har en stark forskningsanknytning till bland annat nanovetenskap, biologisk fysik, organisk elektronik och beräkningsfysik. Ett expansivt forskningsområde är biologisk fysik som handlar om gränsområdet mellan fysik, kemi och biologi. Inom biologisk fysik löser man tekniska problem genom att härma naturens egna lösningar. Det kan handla om att utveckla nya material och designa ytor med biologiska egenskaper. Några exempel är syntetiskt hajskinnsmaterial med minimal friktion mot vatten, elektronisk tunga och näsa som identifierar farliga ämnen i miljön, material för implantat, artificiella muskler och mikrorobotar.

Mats Larsson, precis färdig doktor i Materiefysik vid Linköpings universitet. - Innan jag började läsa min inriktning inom fysik, hade tanken aldrig slagit mig att jag skulle doktorera! Men ett intressant examensarbete ledde vidare till forskarstudier inom nanovetenskap där han har sysslat med grundforskning om hur kvantprickar, ett slags artificiella atomer, fungerar. De tillverkas i halvledarmaterial och ger materialet nya egenskaper, som bland annat gör att man kan tillverka bättre och billigare elektroniska komponenter.

Mattias Östblom har doktorerat vid Linköpings universitet inom fysik med biologisk tillämpning. Han undersökte hur vatten uppför sig kring organiska molekyler fästa på metallsubstrat. Forskningen ger information som ökar förståelsen av protein-ytväxelverkan på implantat i kroppen eller vid cellsignalering på cellmembran. Ett annat projekt i hans forskning behandlade växelverkan mellan dna-fragment och metallytor, och syftar till att kunna tillverka bättre dna-sensorer för användning inom bland annat sjukvården.