Göm menyn

Varje labb eller lektion är unik

Kursassistenter möter lika villkors-frågan ur värdegrunds- och lärandeperspektiv på ett särskilt tydligt sätt under lektioner och labbar. De flesta kan vara överens om att leda en lektion eller labb i undervisningssyfte är att betrakta som en av LiTH:s kärnverksamheter. Lektioner och labbar dominerar också i tid i LiTH utbildningsprogram och är därför den plats där lika villkorsaspekter självklart ska finnas med som en del av verksamheten. I labbar och lektioner processas både kunskap och identitet av studenterna och är således en del av lärande.

Det förekommer under labbar och lektioner en del olika situationer och frågor som kursassistenter behöver hantera. I varje moment är lika villkorsperspektiv en given reflektionsfaktor.

Ifall man inte tränats att uppmärksamma och reflektera över hur lika villkorsaspekter spelar roll och bildar ett raster över det medmänskliga mötet, kan det göra kommunikationen inriktad på ett alltför förutsägbart sätt, där t.ex. kön snarare än individ är dominerande i kommunikationen. Det kan hindra och begränsa kommunikationen och interaktionen snarare än underlätta den.

Om lika villkorsperspektiv på didaktiska överväganden saknas, riskerar stereotypa föreställningar om kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion och livsåskådning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder vara vägledande i undervisningsprocessen. Det riskerar i sin tur att begränsa och hindra individers utveckling.

Ifall man som kursassistent däremot tränats i att reflektera över hur stereotypa föreställningar påverkar kommunikation och interaktion under seminarier och lektioner, kan kursassistenter uppmärksamma sina egna och andras kommunikationsmönster i klassen och kanske till och med förändra dessa.

Hur lärande ska ske så effektivt och ändamålsenligt som möjligt är frågor som har uppfyllt forskare under lång tid och forskningen kan vara relativt överens om att inga universalmetoder finns tillgängliga för att uppnå ”maximal effektivitet i lärande”. Det beror på att det sociokulturella status som råder i en grupp i klassrummet så gott som alltid är unik, miljön är unik och deltagarna ar också unika.

Eftersom sociala relationer och kommunikation är centrala delar av undervisningsprocessen, det vill säga av den didaktiska praktiken, blir genus och andra lika villkorsaspekter en central del per automatik (se t.ex. Wernersson, 2006).

Viktiga frågeställningar att tänka på:

  • Hur medveten är kursassistenten om sin egen person, roll och ansvar?
  • Hur gör kursassistenten så att lektioner och labbar upplevs meningsfulla för alla studenter oavsett kön, etnicitet, ålder, religion o.s.v.
  • Hur ser kursassistenten till att alla studenter får plats att synas?
  • Hur agerar kursassistenten för att undvika att faktorer såsom kön, etnicitet, ålder, social bakgrund, religion etc. inte används som kategoriseringsprincip?
  • Hur gör kursassistenten för att undvika att studenter använder sig av begrepp som kan uppfattas som kränkande av andra studenter?
  • Hur hanterar kursassistenten frågor som är relaterade till normer, principer eller som styrs av regelverk, och som är av betydelse för arbetet?

    Exempel:
    • Hur kan kursassistenten hålla balans mellan lärare/kompis?
    • Vad gör kursassistenten i de fall filer med inlämningsuppgifter döps med namn som kan uppfattas som kränkande av andra studenter?
    • Finns det principer att använda sig för att rätta uppgifterna?
    • Hur kan funktionshinder som inte syns hanteras?
    • Var går gränsen mellan privatliv och arbetsliv?
    • Kan kursassistenten påverka indelningen av studenter så att man får balanserade arbetsgrupper, vad gäller kunskap, kön, ålder m.m.?

      Tips:
    • Studenter med dyslexi som inte kan tillgodogöra sig delar av undervisningen
      1. Kursens examinator ska informera kursassistenten samt planera övningar och laborationer på ett sätt så att alla studenter känner sig inkluderade.
      2. Studenten kan kontakta koordinator for studenter med funktionshinder för att få en bedömning om de har rätt till extra stöd. http://www.student.liu.se/funktionsnedsattning?l=sv.
    • Studenter med andra språk som modersmål som inte förstår alla frågor.
      1. Be studenten kontakta examinatorn.
    • Studenter som inte bor i Linköping eller som har små barn och som har svårt att delta på kvällslaborationer och lektioner.
      1. a. Att underlätta för föräldrar att kombinera föräldraskap med studier kan ske på flera sätt. Be i första hand studenten kontakta examinatorn för att om möjligt byta laborations- eller lektionstid.
      2. Studenten bör kontakta examinatorn i de fall de behöver dispens från att delta på viktiga moment vid vård av sjukt barn.
    • Kursassistenten får en fil som innehåller kränkande begrepp (som kanske är tänkta att vara ”på skoj”)
      1. Påminn om LiU:s hederskodex. Informera om att svordom eller namn som relateras till etnicitet, kön, ålder etc. kan upplevas som diskriminerande.
    • Vad går gränsen mellan privat och publik?
      1. Det finns oftast inga klara regler men undvik t.ex. att använda sociala media för att uttrycka missnöje med arbetet eller ventilera olika situationer du konfronteras med som kursassistent. Skriv inte att du inte gilla att undervisa.
    • Angeläget att få balans i arbetsgrupper och laborationer.
      1. Ge exempel på spelregler som ska gälla, t.ex. hur man roterar rollerna, hur man delar ansvar.
      2. Betona att det är viktigt att schemalägga möten vid tider då de flesta kan.

Sidansvarig: vivian.vimarlund@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Mar 26 15:26:31 CET 2015