Göm menyn

Modul 3: Genus i praktiken

Föregående modul: Att vara assistentNästa modul: Beteenden att motarbeta

1. Genus i praktiken

2. Att bära genusglasögon
3. Att tänka på vid planering
4. Att tänka på vid laborationer och projekt
5. Att tänka på vid salsundervisning
6. Att tänka på vid examination
7. Checklista

När vi talar om genus och genusmedvetenhet används en rad olika begrepp och underliggande teorier som kan vara värda att ha viss kunskap om. Genus, till att börja med, kan ses som en princip för social organisation och kulturell kategorisering. Detta skiljer begreppet från kön vilket grundas i biologiska skillnader. Genus, eller socialt kön, däremot är inte någon av naturen uppkommen skillnad, utan är skapat av oss själva och på så sätt blivit en del av den sociala och kulturella miljön. Grunden är alltså att många av de egenskaper som vi förknippar med antingen män eller kvinnor egentligen inte beror på könet, utan är resultat av social påverkan.

Två teorier som vill förklara ojämställdheten är teorierna kring genussystemet och könsmaktordningen. Enligt genussystemet underordnas kvinnor män både med isärhållande och hiearki. Isärhållandet sker genom att män och kvinnor tilldelas olika egenskaper i motsatspar: Män är starka, modiga, aktiva och beslutsamma. Kvinnor å andra hand är svaga, rädda, passiva och känslosamma. Kopplat till egenskaper som dessa finns en statushieraki över beteenden och sysslor där det som kopplas till kvinnor har lägre status. Teorin kring könsmaktordningen handlar även den om att mannen är normen i samhället och det är kvinnan som ses som avvikande och underställd. Vi fostras in i denna struktur redan från födseln och samhällets struktur leder till att ordningen bibehålls.

Denna indelning efter genus, där män och kvinnor tilldelas gruppegenskaper, är vanlig i vår kultur och därmed inte sällan omedveten. Denna indelning tillåts sedan påverka fördelningen av sysslor, resurser eller beslutsmakt. För att inte få ett skevt perspektiv på människor och deras förmågor måste de strukturer som leder till stereotypiska indelningar identifieras och synliggöras. 

Genus behöver inte bara handla om män och kvinnor, utan om mångfald. Inom genusvetenskapen används begreppet intersektionalitet som synliggör hur flera olika maktordningar (t.ex. genus, etnicitet, funktionsnedsättning och klass) samverkar för att skapa en social konstruktion över en persons identitet.

Genusmedveten undervisning handlar således om att kunna se dessa strukturer och hur de i ditt fall återspeglas i en kurs, ett klassrum eller kurslitteratur.

I din roll som kursassistent är det viktigt att reflektera över om det finns obalans i gruppen, t.ex. hur mycket tid man ger olika studenter, hur man fångar upp det studenterna säger och vilken betydelse mäns respektive kvinnors inlägg får i undervisningen. Det är också bra om man inom ramen för en kurs kan variera mellan föreläsningar, seminarier, gruppövningar och andra mer praktiska moment på ett sätt som tillgodoser olika behov och lärostilar.

Under Att bära genusglasögon finner du handfasta råd att tänka på inför olika typer av kursmoment och under Beteenden att motarbeta finns exempel olika typer av förtryck som används för att ta makt. Där beskrivs även hur dessa kan motarbetas och neutraliseras.

1. Genus i praktiken

2. Att bära genusglasögon

3. Att tänka på vid planering
4. Att tänka på vid laborationer och projekt
5. Att tänka på vid salsundervisning
6. Att tänka på vid examination
7. Checklista

En genusmedveten pedagogik utgår från att genus har betydelse för lärande, kunskap och undervisning. Det innebär i sin tur att som lärare ska man reflektera kring genus, kritiskt granska vad genus betyder i sitt ämne och också att ifrågasätta vilka föreställningar vi har om genus och dess konsekvenser för vår undervisning.

Att bedriva en genusmedveten undervisning kan innebära att bli medveten om att studenterna bemöts olika beroende exempelvis på grund av kön. Manliga studenter blir oftare bekräftade av sina lärare. Forskning har visat att lärare ger pojkar/män mycket mer uppmärksamhet och tid än flickor/kvinnor (Erson & Lundgren, 1996). Detta verkar ske oavsett lärarens könstillhörighet. Generellt gäller också att manliga studenter oftare försöker avbryta och lyckas göra det oftare, än sina kvinnliga kurskamrater även om män har en minoritetsställning i gruppen (Fahlgren, 2002).

Under denna rubrik har vi sammanställt handfasta råd för att kunna agera genusmedvetenhet vid olika undervisningssituationer på LiTH.

1. Genus i praktiken
2. Att bära genusglasögon

3. Att tänka på vid planering

4. Att tänka på vid laborationer och projekt
5. Att tänka på vid salsundervisning
6. Att tänka på vid examination
7. Checklista

  • Se kontinuerligt över kurslitteraturen ur ett genusperspektiv. Exempel på aspekter att fundera på:
    • Förekommer både kvinnor och män i litteraturen?
    • På vilket sätt representeras kvinnor och män i kurslitteraturen?
    • På vilket sätt diskuteras de?
    • Vad uttrycker olika beskrivningar/förklaringar när det gäller kvinnor respektive män?
  • Använd litteratur där både män och kvinnor är författare om det är möjligt och motiverat.
  • Inför litteratur med genusperspektiv i kurser där sådan litteratur saknas om det är möjligt och motiverat.

1. Genus i praktiken
2. Att bära genusglasögon
3. Att tänka på vid planering

4. Att tänka på vid laborationer och projekt

5. Att tänka på vid salsundervisning
6. Att tänka på vid examination
7. Checklista

  • Variera gärna mellan föreläsningar, seminarier, gruppövningar och andra mer praktiska moment. På det viset tillgodoser du olika studenters behov och lärstilar
  • Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projektarbeten och/eller laborationer. T.ex. roteras uppgifter som protokollföring eller tvingas samma person att alltid göra det?
  • Kvinnliga och manliga studenter agerar olika, eller åtminstone utrycker sig olika om sitt agerande. Ett exempel är frågan om varför man tagit en viss roll, där tjejer oftast svarar ” jag valde det för det intresserade mig” och därnäst ”för att det bara blev så”, medan killarna oftast svarar ”för att jag tog på mig uppgiften” och därnäst ”för att jag blev tilldelad uppgiften”
  • Ägna tid till att bilda en bra och fungerande grupp där tillit, förtroende och rättvist bemötande utgör en självklar grund. Ett viktig led i att skapa en fungerande grupp är att du som lärare gör spelreglerna tydliga från början. Diskutera och kom överens med studentgruppen om hur samspelet och kommunikationen ska gå till under alla kursens moment.

1. Genus i praktiken
2. Att bära genusglasögon
3. Att tänka på vid planering
4. Att tänka på vid laborationer och projekt

5. Att tänka på vid salsundervisning

6. Att tänka på vid examination
7. Checklista

  • Var uppmärksam på hur talutrymmet mellan kvinnor och män ser ut och utvecklar sig i undervisningssituationen
  • Våga göra förändringar i din undervisningsmetod när du märker att det uppstår ett mönster då taltiden mellan kvinnor och män är ojämnt fördelad
  • Granska dig själv och var uppmärksam på hur du ger bekräftelse till studenterna
  • Var uppmärksam på hur du fångar upp det studenterna säger och vilken betydelse kvinnors respektive mäns inlägg får i undervisningen. Det är just brist på dialog mellan lärare och studenterna som gör föreläsningar så impopulära hos kvinnliga studenter.
  • Kom ihåg att du och dina handlingar är det som skapar förtroende och tillit i gruppen.

1. Genus i praktiken
2. Att bära genusglasögon
3. Att tänka på vid planering
4. Att tänka på vid laborationer och projekt
5. Att tänka på vid salsundervisning

6. Att tänka på under examination

7. Checklista

  • Om möjligt erbjud alternativa eller varierande examinationsformer inom en och samma kurs. På så vis ges varje student tillfälle att utvecklas utifrån sina villkor och möjligheter
  • Reflektera över hur du läser, bedömer och värderar studenternas texter
  • Uppmärksamma kontinuerligt och granska kritiskt vilka kriterier du använder vid bedömningar av tentamina. Var medveten om att dina föreställningar om genus kan färga bedömningen av en text, eftersom vi utgår ifrån att det är en kvinna eller en man som har skrivit svaret. Många gånger läser vi alltså in ett specifikt kön bakom texten
  • Ha en bisittare i samband med muntlig examination. Bisittaren kan vara en äldre student eller annan lärare

1. Genus i praktiken
2. Att bära genusglasögon

3. Att tänka på vid planering
4. Att tänka på vid laborationer och projekt
5. Att tänka på vid salsundervisning
6. Att tänka på vid examination

7. Checklista

  • Var uppmärksam på hur talutrymmet är fördelat mellan kvinnor och män. Och hur det utvecklas i undervisningssituationer
  • Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projektarbeten och/eller laborationer
  • Vid gruppvisa projektarbeten/laborationer måste lärare och studenter gemensamt ansvara för att studenterna roterar mellan olika roller
  • Ägna tid till att bilda en bra och fungerande grupp där tillit , förtroende och rättvist bemötande utgör en självklar grund
  • Var uppmärksam på vilka föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män du förmedlar genom ditt sätt att tala och de exempel du använder dig av i undervisningen
  • Var uppmärksam på hur olika exempel beskrivs i litteraturen och om de vänder sig mer till kvinnor eller män eller om de är neutrala.

 

Föregående modul: Att vara assistentNästa modul: Beteenden att motarbeta

 


Sidansvarig: vivian.vimarlund@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Mar 29 15:24:56 CEST 2012