Göm menyn

Modul 1: Information om kursen

Inledning: Alla ska känna sig välkomna Nästa modul: Att vara assistent

1. Information om kursens struktur

2. Översikt över kursen
3. Fakta och statistik
4. Definitioner

Välkommen till webbkursen Genusmedveten undervisning! Vår förhoppning med den här kursen är att ge dig en grund att stå på för att förstå och hantera situationer och händelser du kan stöta på som kursassistent.

Läs gärna också Alla ska känna sig välkomna (Power point).

Kursen innehåller ett antal moduler vilka kan nås via menyn till vänster. Varje modul innehåller ett antal kapitel vilka du kan nå via länkarna vid varje kapitelrubrik. Du kan fritt navigera mellan dessa olika moduler och kapitel, även om det rekommenderas att du går genom dem i ordning.

Vill du gå igenom kursen linjärt (i ordning) så kan du använda högerpilen som finns nederst på varje modul.

Vill du läsa ytterligare om genus efter du gått genom den här kursen finns en litteratur- och referenssamling i högerspalten. Där kan även reflektioner från andra lärare och kursassistenter läsas i Kunskapsbanken.

1. Information om kursens struktur

2. Översikt över kursen

3. Fakta och statistik
4. Definitioner
5. Röster från LiTH

Sitemap

 

1. Information om kursens struktur
2. Översikt över kursen

3. Fakta och statistik

4. Definitioner

En skev könsfördelning ger en strukturell indikation på att alla kanske inte ges samma möjligheter till studier och karriär över könsgränsen.

På LiTH finns det en ganska tydlig snedfördelning mellan könen. Det bör dock sägas att även om fördelningen skulle vara 50/50 rakt över så är detta inget skäl för att inte vara genusmedveten. Särbehandling på grund av genus kan uppstå i grupper även där det är balans mellan könen.

 

Könsfördelning lärare, exklusive adjungerade (% män) 2010
Lärare LiU LiTH Chalmers Sverige
Professorer 79 88 92 79
Universitetslektorer 59 81 80 57
Universitetsadjunkter 44 80 81 56
Forskarassistenter 59 81 74 59

 

Könsfördelning nyantagna studenter (% män) 2010
  LiU LiTH Chalmers Sverige
Grundutbildning 47 73 69 43
Forskarutbildning 51 71 70 54

 

1. Information om kursens struktur
2. Översikt över kursen
3. Fakta och statistik

4. Definitioner

Diskrimineringsgrunder enligt lagen

Diskriminering är ett lagbrott, och enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att missgynna eller trakassera någon på på arbetsplatsen på grund av att de tillhör någon av nedanstående sju grupper. Självfallet är det inte acceptabelt att missgynna eller trakassera någon, men det anses särskilt allvarligt om det sker på grund av att personen tillhör någon av de uppräknade grupperna.

Kön

I lagtexten definieras begreppet kön som: att någon är kvinna eller man. Diskrimineringsbegreppet omfattar direkt- eller indirekt diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. Könsdiskriminering innebär därigenom att kvinnor eller män ges olika möjligheter, förutsättningar eller rättigheter i arbetslivet grundat på vilket kön de har.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

I diskrimineringslagen definieras könsöverskridande identitet eller uttryck som – "att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön". Den gemensamma nämnaren är att det handlar om individer vars könsidentitet eller uttryck tidvis eller permanent skiljer sig från det vid födelsen registrerade könet. Som exempel ges:

  • Transsexuella – personer som upplever sig tillhöra det motsatta könet. Ofta önskar dessa personer med hjälp av medicinsk eller kirurgiska ingrepp byta kön.
  • Transvestit – personer som har ett behov av att klä sig i det motsatta könets kläder men utan att för den skull byta kön med hjälp av till exempel kirurgiska ingrepp.
  • Intersexuell – personer som födds med atypiska könsorgan och där det kan vara svårt att avgöra vilket kön personen i fråga har.
  • Intergender – personer som väljer att inte definiera sin könsidentitet överhuvudtaget eller anser sig befinna sig mellan eller bortom de traditionella könen.
  • Transgenderist – personer som anser sig tillhöra det motsatta könet eller leva i det motsatta könets roll utan att för den skull manifestera det utåt eller vilja byta kön permanent.

Etnisk tillhörighet

Etnisk tillhörighet definieras i lagtexten som "nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande". Med ordalydelsen "annat liknande förhållande" avses sådant som ogrundade föreställningar om vissa etniska gruppers egenskaper eller utseende eller nedsättande beteckningar av personer med viss bakgrund.

Även förmodad etnisk tillhörighet inkluderas i diskrimineringsskyddet. Individen behöver dessutom inte själv identifiera sig som tillhörande en viss etnisk grupp. Det handlar således om ett skydd mot diskriminering relaterat till diskrimineringsgrunden och inte till personen.

Vissa undantag från diskrimineringslagstiftningen är sanktionerade i lagen om kravet utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav med ett berättigat syfte. Som exempel nämns krav på svenskt medborgarskap för skyddsklassade arbeten. Språkkrav som är relevanta och avgörande för arbetet kan också vara tillåtna. Enskilda bedömningar kan behöva göras och arbetsgivaren bör vara beredd på att kunna specificera sina krav för att undvika godtycklighet.

Religion eller annan trosuppfattning

Liksom i tidigare lagstiftning och i likhet med aktiva åtgärder för diskrimineringsgrunden kön har arbetsgivare en skyldighet att bedriva ett målinriktat förebyggande arbete för att attrahera och behålla medarbetare oavsett religiös övertygelse eller annan trosuppfattning.

Till skillnad mot diskrimineringsgrunden kön saknas det möjlighet till etnisk eller religiös positiv särbehandling. Arbetsgivaren har trots det möjlighet att genom uppmuntran och riktade satsningar försöka attrahera chefskandidater eller medarbetare med olika religiösa trosuppfattningar. Det kan röra sig om alltifrån formuleringar i annonser och val av bild till val av rekryteringskanaler.

Funktionsnedsättning

Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ses som en form av diskriminering. Det innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. En arbetsgivare kan göra sig skyldig till diskriminering om arbetsgivaren inte vidtar skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för att undvika att den funktionsnedsatta hamnar i en missgynnad situation.

Reglerna avseende bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning gäller dock inte när någon på eget initiativ gör en förfrågan om arbete.

Sexuell läggning

Lagkravet är omfattande och identiskt med de övriga diskrimineringsgrunderna. Däremot saknas det krav på ett skriftligt förebyggande arbete. Trots det åligger det arbetsgivaren en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier vid kännedom om förekomsten av sådana.

Även om det saknas ett lagkrav att bedriva ett förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunden finns det mycket som du som chef kan göra för att skapa ett arbetsklimat som är öppet och välkomnande för medarbetare oavsett sexuell läggning.

Ålder

Med införandet av diskrimineringsgrunden ålder är det tänkt att missbruket av "åldersskäl" ska undanröjas på arbetsmarknaden. Istället bör sådana skäl ersättas med mer sakliga kvalifikationer så som erfarenhet, anställningstid eller annat. På så sätt ska det finnas en starkare koppling mellan individens kompetens och dennes längre erfarenhet från arbetsuppgiften på arbetsplatsen eller längre erfarenhet från liknande eller relevanta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden.

Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering 2015

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015

Riksdagen beslutade om lagändringarna i juni 2014. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det är ett steg mot ett samhälle där alla ses som individer och där fler kan delta på lika villkor.

Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Vilka områden berörs?

Förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet kommer att gälla inom följande samhällsområden:

  • Arbetsliv
  • Utbildning
  • Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
  • Start eller bedrivande av näringsverksamhet
  • Yrkesbehörighet
  • Medlemskap i vissa organisationer
  • Varor och tjänster
  • Allmän sammankomst
  • Offentlig tillställning
  • Hälso- och sjukvård
  • Socialtjänst
  • Socialförsäkring
  • Arbetslöshetsförsäkring
  • Statligt studiestöd
  • Värn- och civilplikt
  • Offentlig anställning
Inledning: Alla ska känna sig välkomna Nästa modul: Att vara assistent

 


Sidansvarig: vivian.vimarlund@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Sep 07 08:27:35 CEST 2015